Likadant var det för mig. Jag har sovit på tekniska tegelstenar till manualer. Kodat och hållt på med utbildning i IT (med några undantag). Levt i maskinens värld. Men januari 2012 hände något. Sen dess är ingenting sig likt.
Skrivandet är en drift för mig som handlar om att fånga tankarna som flyger runt i huvudet. Andra gånger handlar det om att fånga upplevelser eller ögonblick i vardagen. Ibland försöker jag ta långa resonemang som funnits med sedan länge och reducera dem till en dikt.
Den största källan till allt jag gör kommer från samtal och att vara tillsammans med andra. Poesi handlar väl mycket om kommunikation? Skriver jag inte ner en tanke omedelbart försvinner den. Tills den kanske dyker upp igen…
Poesi i en bokhylla riskerar att stanna där. Därför arbetar jag gärna med andra "media" än en bok, som tavlor plakat och väggar t.ex. Allt för att även nå ut till läsaren som normalt inte läser poesi. Jag exponerar på det sättet texter och kan också läsa upp beroende på situation. Jag är fascinerad av bildkonstnärer och samarbetar med dem, tillsammans skapar vi tavlor och väggar med bildkonst och poesi i ett och samma.
Vanliga teman för mig är: ögonblick/idéer. familj/relationer, ont/gott, rart/fult, historia/nu, kärlek/hat, vardag/filosofi politik/skitsnack och likgiltighet.
